Jordförbättra din omöjliga jord
Häromdagen läste jag ett inlägg på FB av en person som hade problem med sin styva lerjord. Den verkade vara så kompakt att det inte ens gav resultat av att täckodla potatis ovanpå ytan. Det fick mig att tänka tillbaka på våra första år bland odlingarna här hemma.
När vi flyttade hit bestod hela trädgården i prinicp av gräsmatta och en del fruktträd i den nedre delen av trädgården. En del av ytan ville vi ha odlingar på och vi bestämde oss för den del där min svärfar många år tidigare hade haft sina egna odlingar. Många år hade gått sedan dess då gräsmattan låg kompakt över ytan.
Vi bor på Mälarens gamla sjöbotten och jorden består till stor del av lera. Eftersom jag var nyförlöst och vi ville ha en ganska stor yta var handgrävning inget alternativ. Vi körde upp en yta med jordfräsen. Jordfräsning är vanligtvis inget jag som regel rekommenderar som en kontinuerlig bearbetning av jorden. Det förstör jordens uppbyggnad och stör maskarnas och dess arbete. Men har men en styv lerjord känns det som om jorden är så kompakt att det ändå inte finns så mycket maskliv i och då kan det vara värt att fräsa en gång för att få en upparbetad yta som det sedan är lättare att få ned organiskt material i. Efter fräsningen la vi på alla trädgårdens löv på ytan och där fick de ligga under vintern. På våren fräste vi ned alla löven och anlade bäddar att odla i. Samma år prunkade grönsakerna ståtligt i trädgården.
Mata maskarna
År efter år har jag sedan tillfört nytt organiskt material till odlingarna för att ge maskarna och mikroorganismerna mer att jobba med. Jorden får en bättre struktur och det blir mer lättgrävt, i den mån jag behöver gräva. De flesta ytorna täckodlar jag idag men ibland händer det att jag vill få bättre ordning på en bädd och då händer det att jag vänder den på hösten för att tjälen ska få möjlighet att spränga leran och göra jorden mer lättarbetad. En sådan bädd djupgräver jag gärna på våren och tillför massor med nytt organiskt material.
Vad kan då organiskt material bestå av? Ja, det vi naturligast använder i trädgården är ju halvt nedbrutna växter men även gödning som höns, ko eller hästgödsel innehåller organiskt material och alltid att föredra före konstgödsel. Organiskt material bidrar till att bygga upp bördigheten. Viktigt att tänka på, om du t ex har flis som du vill jordförbättra med, är att ett så kolrikt material behöver kväve för att brytas ned (tänk dig en kompost) och det innebär att det blir konkurrens om det kväve som finns i jorden då det behövs för nedbrytningen av flisen/spånet. Kvävet binds i materialet men frigörs igen när nedbrytningen är klar. För att det inte ska bli näringsbrist och misskörd i en sådan bädd behövs det tilläggsgödslas så att det finns näring för både nedbrytningen och de växter som ska växa där.
För att det ska bli den stora konkurrensen om kvävet krävs det att du gräver ned materialet. Du kan täcka t ex dina bärbuskar med flis utan att oroa dig för näringsbrist.
Varje år får vi större eller mindre mängder äpplen som vi inte hinner ta hand om. För mig är dessa ett utmärkt sätt att jordförbättra med. Visst är det synd att det inte blir jos och mos av äpplena men de kommer i alla fall till nytta på något vis.
Ett par år har har jag gjort odlingslimpor av äpplen tillsammans med stallgödsel och löv. Första året är det en utomordentlig plats att odla t ex squash i. De här bäddarna har jag gjort under hösten och kunnat odla i nästa vår. Hann du inte med i höstas kan du djupgräva dina odlingsbäddar till våren och ändå få en lucker bädd och ett gott resultat.
Nu förtiden är gräsmattan ett minne blott i och runt den yta där odlingarna är placerade. Jag täcker ytan så gott jag kan för att slippa onödigt jobb att rensa ogräs. Fuktigheten i jorden ökar. Maskar och mikroorganismer får mat, strukturen i jorden förbättras. Arbetet med att gräva är minimal och behövs bara nödvändigtvis då och då. Den arbetsfria trädgården existerar bara i våra drömmar men bördan kan minskas i takt med att bördigheten ökar.
Lycka till med din omöjliga jord!