Trädgård i långsamhetens lov

Stress är ett ord som man såklart inte vill förknippa med trädgård. Varken vad det gäller att jobba med den eller att njuta av den. Visst är det lätt att snabbt vilja se resultat och visst är det möjligt, om man har tid eller resurser.
Det som är annars är så fantastiskt med trädgård är att det sällan går att skynda på ett resultat. Man tvingas liksom till att vänta. Har man väl planterat ett träd är det svårt att skynda på dess tillväxt. På gott och ont såklart, för är det skuggan man är ute efter så vill man såklart att trädet blir så stort som möjligt så fort som möjligt. Eller att det bär frukt så fort som möjligt vilket ju också är logiskt att det gör snabbare ju äldre det är.

Som trädgårdsmästare är det naturligt att försöka att ge sina kunder ett så snabbt resultat som möjligt. En kund har sällan tid att vänta på att först skapa rabatter genom nedmultande material och ympa egna fruktträd. Har kunden möjlighet kan det vara väl investerade pengar att satsa på ett flerårigt fruktträd. Det mesta handlar om vad man har råd med.

Skapa med det du har

Privat har jag inte möjlighet att köpa jord för att skapa en “ny trädgård” här hemma. Däremot bjuder naturen själv på ganska så mycket material för att bygga nya rabatter och successivt utöka trädgården och det känns såklart rätt att använda jordens egna resurser och förbättra den redan befintliga jorden. Odlingslandet har sina mer eller mindre givna planteringsytor och dessa matar jag med organiskt material årligen. Jobbet med bäddarna blir mindre och mindre för varje år.

I övriga trädgården, som är av det mer prydnadsmässiga slaget, förutom fruktträd och bärbuskar så växer trädgården i maklig takt. Senaste projektet har varit att anlägga en damm. I sluttningen som ligger bakom dammen har det blivit plats för en bäck och nu håller växtligheten på att utformas. Ett roligt projekt men ganska arbetsamt då jorden består mest av lera. Det gäller att hitta växter som trivs och klarar läge och jordmån.

Strax ovanför bäcken håller jag på att anlägga en perennrabatt. Hostor och murgrönor tillsammans med hjärtbergenia, stjärnflocka och träjon. I sakta mak utökas planteringarna. Ytterligare en utmaning är att hönsen som gärna hittat sina badplatser under tallen där murgrönan är placerad. Bredvid tallarna växer det en björk och det är den största utmaningen av alla. Under björken skulle jag nämligen vilja plantera strutbräken och krolliljor. Marken där är torr och björken tar såklart allt vatten. Nu har jag gett mig den att på bästa sätt försöka.

Över ytan har jag lagt en stor del av de löv som trädgården har att erbjuda under hösten. Det spelar ingen roll vilka löv. Det blir ek blandat med lönn och fruktträd. En del material från växthuset har fått hamna på högen och tills vidare ser jag det som en öppen kompost. Till våren får jag se om jag försöker plantera en del eller om jag istället täckodlar potatis på platsen.

Samma sak gäller på husets södra sida. På en yta där vi sällan kommer åt med gräsklipparen för att det är så mycket sten är täckt satte jag en järngryta förra året i vilken jag odlade blomstertobak och chokladblomma. Ny har jag täckt ytan med löv för att såsmåningom kunna bli en plantering. I ytan står några fingerborgsblommor på tillväxt.

Under det kommande året kommer jag att fortsätta att jobba med planteringarna och förhoppningsvis blir det blommande sommarblomster redan i år i ovanstående plantering. För oss i familjen att njuta av under kaffestunderna på husets sydsida.

GOTT NYTT ÅR till er alla!

/Anna