Köksträdgården - Kom igång på friland

Att odla, skörda och äta sina egna grönsaker ger en alldeles särskild tillfredsställelse. Känslan när man ser sin egen vitlök hänga på tork eller ett rödkålshuvud som står majestätiskt i trädgårslandet (innan kålfjärilens larver har kalasat upp halva huvudet), den känslan är svårslagen.

Vare sig man bor så man har tillgång till en egen trädgård eller i stan med begränsade möjligheter till köksträdgård så finns det alternativ som passar för odling av grönsaker. I större eller i mindre skala. Det finns en del saker som kan vara bra att tänka på innan man drar igång med sina odlingar.
Här får du några tips om att odla på friland.


Ambitonsnivå


Den första frågan som kan vara bra att ställa sig är hur mycket tid vill du lägga på din köksträdgård. All odling kräver en viss skötsel, även om det finns metoder att skapa en mer "skötselfri" trädgård. Storleken på dina odlingar är också av betydelse. Har du aldrig odlat tidigare kan det vara värt att inte satsa allt för stort och på säkra grödor. Då lyckas du lättare med dina odlingar första året och kan ge dig på större utmaningar efter hand.

Läget


A och O för all grönsaksodling är sol och värme. Leta upp en solig plats i trädgården för dina odlingar. Ett tips är att odlingarna inte ska vara allt för avlägsna från den plats du och andra vistas på. Köksträdgården får gärna bli en del av det visuella i trädgården och en fröjd också för ögat,  ett komplement till perenna rabatter och planteringar med träd och buskar. 

Om man inte har ett skyddat läge i trädgården - ett läge där det inte blåser och inte heller är ett köldhål - kan man skapa microklimat genom att skapa lä med ett staket, ett plank eller kanske en spaljé. Det går också bra att skapa vindskydd med växter t ex solrosor, jordärtsskocka eller andra höga sommarblommor. Tänk på att ett högt vindskydd kan orsaka skugga i delar av köksträdgården. Var noga med placeringen av dina odlingar, åt vilket håll ligger norr respektive söder?





Bäddar


Nu är valet framme vid hur du ska odla. Vill du odla i öppna bäddar? Ska de vara upphöjda eller inte? Vill du odla i lådor?
Att odla i upphöjda bäddar är nästan alltid en fördel. I en upphöjd bädd hålls värmen kvar längre än om du odlar i jämn nivå med marken. Att odla i en låda kan vara en fördel om du har mycket sniglar i ditt odlingsområde. Det går att begränsa sniglarnas framfart genom att bygga barriärer med t ex bockad plåt runt lådkanten.

Storleken på bäddarna är också av betydelse. Det ska vara lätt att komma åt odlingarna från båda hållen och att nå mitten utan svårigheter. 120 cm bred brukar vara ett mått som fungerar bra för de flesta odlare.

Det är frestande att vilja använda så mycket yta som möjligt till odlingarna men jag rekommenderar ändå att inte snåla på bredden på gångarna mellan bäddarna. När grödorna har växt upp och breder ut sig är det inte alltid så lätt att ta sig fram i gångarna med skottkärra.
En fördel med fasta bäddar och givna gångar är att man inte trampar runt i den jord som man sedan ska odla i. Grönsaker vill växa i en lucker jord, inte kompakterad.


 

I upphöjda bäddar bibehålls värmen längre.


Jordmån och jordförbättring


Vilken jord man har att odla i har också betydelse för odlingarna. En lätt sandjord passar vissa grödor bra men man får ofta passa med vattning då en sådan jord dränerar väl. Dvs vattnet rinner lätt igenom. På många håll har vi lerjordar med större eller mindre innehåll av ler. En lerjord håller näring bra liksom fukt men den kan också vara kall långt in på våren. Innehåller den mycket ler så är den "styv" och kan vara svårarbetad. 
Vare sig man har en lätt sandjord eller en styv lerjord så kan man bättra jorden med organiskt material. Trädgårdskompost, löv, barkmull är exempel på sådant man kan förbättra jorden med.



Löv är bra att mylla ned för att bättra på strukturen i jorden.


Täckodla eller inte


Att täckodla har sina fördelar. Det hindrar fröogräs att gro och bidrar till en bibehållen fukt i marken. Det går att spara tid både på ogräsrensning, luckring och vattning. Dessutom bidrar täcket av organiskt material till jordförbättring och både maskar och mikroorganismer får något att jobba med. 

Har man sniglar i trädgården så kan täcket vara en perfekt miljö för sniglarna att vistas i. Lagom fuktigt och massor av härliga grödor  att mumsa på. 



Löv går också bra att samla för att sedan täcka odlingarna med. 


Hur gör jag?

Jag odlar numer i upphöjda bäddar i vilka jag fyller på nytt organiskt material efter hand. Dessutom täckodlar jag. Om detta kan du läsa mer här.


Planera dina odlingar

Det bästa sättet att skapa sig en bild av hur man vill att köksträdgården ska se ut - vild, ordnad, inramad, historisk är att låta sig inspireras av hur andra har gjort. Sök bland bilder i böcker och på nätet. Pinterest är en utmärkt plats på nätet där det går att hitta inspiration. Sök på t ex kitchengarden eller köksträdgård så kommer du hitta massor med bilder att frossa bland.
Längre fram kommer jag att skriva mer om att planera sin köksträdgård.



Vilt eller ordnat. Böljande former eller raka rader. 
Hur vill du att din köksträdgård ska se ut?


Längre fram kommer fler inlägg och tips kring Köksträdgården, håll utkik!

4 kommentarer:

  1. Hej!
    Jag undrar hur du fäst plasten på ditt tunnelväxthus? Ställde frågan där med men du kanske inte har koll på alla kommentarer där längre så jag frågar här med :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej.
      Jag minns inte riktigt hur vi gjorde men jag har varit ute och kikat för att försöka titta efter. Den är häftad med klammer i gavlarna på de stolpar som är nedslagna i jorden. Längs med båda långsidorna ligger det en regel 2tum4, dem är plasten också fästad i och på insidan av plasten, i tunneln är en tunn läkt fastskjuten med klammer för att plasten inte ska släppa runt klamrarna. Jag minns inte i vilken ordning vi har gjort vad men vi har ju spänt plasten så jag gissar att vi har gjort en långsida i taget och sedan häftat gavlarna. Vet inte om du blev så mycket klokare?
      Vi har använt tryckluftsdriven klammerpistol och kompressor.

      Radera
  2. Åh, vad jag längtar eftwr att komma igång. Vi ska odla oå en röjd del av tomten, i fjol var det blåbörsris, sly, ungbjörk och ngn granplanta som växte där. Är det optimistiskt att tänka annat än pallkragar med tanke på jordkvaliten?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Maria!
      Hur du bäst odlar ovanpå den röjda delen av tomten beror på hur mycket sly som växte och sedan vilket underarbete som är gjort. Jag gissar att det finns en hel del rötter kvar i backen och har ni sågat av slyet så kommer det med största säkerhet upp igen. Vilande knoppar väcks till liv och plantan skjuter nya skott.
      Om ni tror att ni har gjort ett sådant arbete att det inte kommer nya skott så kanske det ändå är svårt att odla direkt i den befintliga marken.
      Ni skulle kunna täcka ytan med marktäckväv under en begränsad tid och odla i kragar eller andra lådor ovanpå och ta itu med jorden under efter ett par år. Om ni tror att det inte kommer att komma upp några nya skott så kan ni istället använda ett material att täcka med som bryts ned med tiden, tex tidningar eller kartong och odla i upphöjda bäddar ovanpå dem. Se mitt senaste inlägg i bloggen om att anlägga nya perennrabatter som exempel. Svårigheten kan vara få till en odlingsbädd som det går att odla i på en gång. Du kanske får komplettera med jord från annan plats eller anläggningsjord/planteringsjord.
      Hoppas att du hittar ett sätt som passar bra på platsen i er trädgård.

      Radera